Der Discokaiser

Dom bästa discolåtarna är gjorda av Giorgio Moroder. Han var främst på 70- och 80-talet stilbildande låtskrivargeni och producentpionjär. Han har jobbat med en imponerande mängd artister och skrivit och/eller producerat en imponerande mängd låtar med imponerande spännvidd. Från nyskapande och smalt till sirapsdrypande kommersiellt. Utmärkande för det mesta är att det har ett distinkt och synthesizerbaserat rytmiskt sound kombinerat med starka melodier. Han utmärkte sig också under sin storhetsperiod genom distinkt mustasch och rejäla solglasögon.

Han heter egentligen Hansjörg i förnamn (konstigt nog tyckte han att Giorgio var ett bättre artistnamn är Hansjörg) trots att han är född i Italien. På 70-talet bodde han i Tyskland och gjorde mest discolåtar. 1980 flyttade han till Los Angeles och gjorde mest electropop och ofta rätt smöriga filmsoundtracks.

Några viktiga bidrag till mänskligheten från Hansjörg:

Massor av grejer med Donna Summer från 70-talet fram till ’83. Bl.a. 17 minuter långa skandalomsusande stönsexdiscon i Love To Love You Baby 1975. Och min favorit The Wanderer (se post nedan).

Han har byggt studion Musicland i München där Led Zeppelin, Iggy Pop, Deep Purple, ELO och Donna Summer spelat in.

E=MC². Stilbildande soloalbum

Midnight Express soundtrack med The Chase.

Call Me med Blondie har han producerat och skrivit tillsammans med Debbie Harry.

Flashdance…What A Feeling, sång Irere Cara

Reach Out, se nedan

Never Ending Story med Limahl

Shannon’s Eyes med Paul Engemann

Take My Breath Away med Berlin från Top Gun

Soundtracket till Over The Top från 1987 Sylvester Stallone som armbrytande långtradarchaffis.

Till OS i Peking 2008 gjorde han tillsammans med några andra låten som spelades på avlutningscermonin. Den heter Forever Friends och är gräsligt svulstig och smörig.

I mitten av 80-talet byggde han en jätte-jättesnabb bil, Cizeta-Moroder V16T. Enligt Moroder skulle den skulle vara allt en jätte-jätterik man skulle kunna drömma om vad gäller snabbt, lyxigt och slickt (och 80-tal).

Och det allra roligaste: Det är han som sjunger i Mah-na-mah-na, Mupparnalåten. (Han skrev den dock inte, det gjorde Piero Umiliani, från början till den bisarra italienska fejkdokumentären Sverige – himmel eller helvete).

Klippet visar Moroders kanske bästa låt The Chase från soundtracket till Midnight Express som han vann en Oscar för. Låten hörs inte speciellt bra i klippet men man får se Moroder vrida på sina analoga syntar. Det är från ett tyskt tv-program med en lite obehaglig programledare från 1979 där Moroder av någon anledning tagit med sig sin Oscarsstatyett, som för att bevisa att han verkligen vunnit.

Måste lägga upp Reach Out också, den officiella låten till sommar-OS i Los Angeles '84 också. Lite bra på ett räligt sätt.

/Erik